Familjecentralskonferensen 2027

Atilla Yoldaş är en prisbelönt journalist och aktivist som är känd för sina föreläsningar om sociala frågor. Med sin journalistiska bakgrund och fokus på antirasism, jämställdhet och motstånd mot machokulturen ger Atilla insikter och verktyg för att främja en mer rättvis och respektfull social miljö. Även i år kommer du att få möta honom i rollen som moderator och föreläsare på konferensen!

Vad händer när vi skrattar tillsammans? Humor kan skapa kontakt, stärka känslan av tillhörighet och göra det lättare att samarbeta över professionsgränser. I den här föreläsningen visar Karin Adelsköld hur humor och skratt kan fungera som friskfaktorer i en vardag där både människor och verksamheter utsätts för stress. Med forskning, igenkänning och konkreta verktyg utforskar vi hur inkluderande humor kan bidra till tryggare relationer, bättre samarbete och större arbetsglädje. Du får också veta hur vi använder humor på ett sätt som förenar och aldrig förminskar.

Karin Adelsköld är vetenskapsjournalist, komiker, författare och stresspedagog. I över 15 år har hon studerat humorforskningen och föreläst om humor, stress och arbetsmiljö. Hon är hedersdoktor vid Lunds tekniska högskola och utsågs till Årets talare 2025.

Jonna Bornemark är professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, författare och en uppskattad föreläsare. Hon är bland annat känd för böckerna Det omätbaras renässans och Horisonten finns alltid kvar, där hon lyfter betydelsen av mänskligt omdöme och det som inte kan fångas i siffror och checklistor.

Hennes tankar ger perspektiv på familjecentralernas arbete, där relationer, tillit och lyhördhet är avgörande. Hur ger vi plats åt det mänskliga mötet och använder vår yrkeskunskap när det inte finns färdiga svar? Frågor som knyter an till konferensens tema om att höra till.

.

Det nyfödda barnet behöver lyhördhet, trygghet och intresse från sina anknytningspersoner. Förutsättningarna för det finns inte i alla familjer. Vad är viktigast när vi ska hjälpa? Vi går igenom anknytningsteori och forskning om vad som främjar relationer och förebygger problem. En liten insats tidigt – före födseln eller under barnets första år i livet - kan på sikt göra stor skillnad för ett barn.
  

Camilla von Below är lektor i psykologi vid Stockholms universitet, leg. psykolog och psykoterapeut samt handledare. Hon arbetar kliniskt
vid S:t Lukas psykoterapimottagning. Hon har också skrivit tre böcker om anknytning och relationer.

Hur skapar vi tillit hos föräldrar och familjer som samhället har svårt att nå? Och vad behöver vi förstå om människors erfarenheter, kultur och osynliga bagage för att kunna möta dem på riktigt? Med värme, humor och sårbarhet tar Charbel Gabro avstamp i sin egen livsresa och i möten med människor som befunnit sig långt från samhällets självklara rum. Föreläsningen handlar om tillhörighet, föräldraskap, kulturkrockar och flyktingsorg, men framför allt om bemötande. Om hur vi kan sänka trösklar, bygga tillit och skapa vägar från utanförskap till delaktighet.

Charbel Gabro är föreläsare och samhällsdebattör med över 20 års erfarenhet av inkludering, psykisk hälsa och interkulturella möten. Han är författare till Flyktingsorg och har genom sitt arbete mött människor med olika livsvillkor och bakgrunder. Genom personliga berättelser, praktisk erfarenhet och aktuell forskning skapar han förståelse för det vi bär på och hur vi bygger tillit och tillhörighet.

Att bli förälder är en omfattande livsomställning som påverkar identitet, relationer, vardag och känslomässigt välbefinnande. Behovet av stöd kan se olika ut beroende på barnets ålder, familjens situation och föräldrarnas egna förutsättningar. God föräldra-barnrelation och engagerade föräldrar har en avgörande roll för barnets hälsa och utveckling. Vi lyfter föräldrars olika perspektiv och insatser som kan göra skillnad för barnet.

Marie Cesares Olsson, utredare inom föräldraskapsstöd på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) är folkhälsovetare med lång erfarenhet av strategiskt utvecklingsarbete på regional och nationell nivå

Ulrika Svea Nygren, utredare inom föräldraskapsstöd på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) är distriktssköterska och medicine doktor med lång erfarenhet av barnhälsovård och utvecklingsarbete

Familjecentraler möter i dag en generation föräldrar som vuxit upp i ett samhälle präglat av individualisering och en större variation i synen på relationer, familjeliv och arbete. Svensk mödra- och barnhälsovård samt familjestöd håller världsklass, men samhället förändras snabbt. Unga föräldrar formas av andra erfarenheter, värderingar och livsvillkor – samtidigt som mångfalden av livsstilar, familjebakgrunder och förväntningar på välfärden ökar.Föreläsningen ger ett generationsperspektiv på hur synen på familj, arbete, hälsa och föräldraskap förändras och vad det innebär för familjecentralens samlade arbete. Med utgångspunkt i aktuell generationsforskning diskuteras hur familjecentralen kan förstå och kommunicera med dagens föräldrar samt bidra till relationer, tillit, gemenskap och en känsla av att höra till.

Anders Parment är forskare med inriktning på generationsfrågor, arbetsliv och samhällsförändring, verksam vid Stockholm Business School, Stockholms universitet, samt Universitetet i Innsbruck. Anders har skrivit mer än 50 böcker och är en prisbelönt och ofta anlitad talare och rådgivare när det kommer till frågor om hur man ska förstå nya generationer. Anders medverkar regelbundet i olika medier och debatter med analyser av hur olika generationer formar dagens samhälle.

Vad behöver barn för att få en bra start i livet – och var kan vi göra störst skillnad? Föreläsningen tar avstamp i kunskapen om frisk-, skydds- och riskfaktorer under uppväxten. Genom att förstå vad som stärker barns hälsa och utveckling, och vad som tidigt kan öka risken för en ogynnsam utveckling, får vi en viktig grund för handling. Kunskapen hjälper oss att rikta det främjande och förebyggande arbetet rätt, stärka skyddande miljöer runt barnet och skapa bättre förutsättningar för alla barn att utvecklas, må bra och få en god start i livet.

Camilla Pettersson, fil. dr folkhälsovetenskap  arbetar till vardags på Region Örebro län med kunskap- och metodutveckling inom social välfärd och folkhälsa, med ett särskilt fokus på barns uppväxtvillkor. Hon är också affilierad forskare till Örebro universitet. Hennes forskning har framför allt handlat om föräldraskapsstöd och hälsofrämjande och förebyggande arbete.

.

Hur når vi våra barn och ungdomar innan problem uppstår?

Hur skapar vi hållbara förebyggande och stärkande arenor för samverkan och dialog kring missbruk, psykisk ohälsa, hälsa gängkriminalitet, rekrytering ,föräldrarroll  Tillsammans för trygga unga i samverkan med civilsamhället och vården.

Rissa Seidou kom som 20 årig till Sverige tillsammans med sin familj från Togo och har arbetat som områdespolis i Järva i många år. Vid sidan av yrket har Rissa varit aktiv i den allmänna gängdebatten och var en uppskattad sommarpratare 2025. Hon har även varit med serier som poliserna i våldsvågenTV4, efterlyst TV3 och gängkriget SVT. Rissa kommer att att tala om, nyrekrytering,ungas i rikszon framgångsfaktorer och även vad hon önskat i samarbetet med civilsamhället och vården.

Socialstyrelsens arbete med familjecentraler, utökade hembesöksprogram och det nationella hälsoprogrammet för barn och unga handlar om att skapa jämlika förutsättningar för hälsa, trygghet och delaktighet. Genom att möta familjer tidigt, nära i vardagen och i samverkan kan vi bygga relationer, stärka föräldraskapet och tidigt fånga upp behov av stöd. Föredraget belyser hur tillgängliga, samordnade och tillitsfulla insatser kan minska risken för utanförskap och bidra till att fler barn och unga får känna att de hör till.

Mia Bramsgård, utredare Socialstyrelsen, projektledare Familjecentralsuppdraget
Marianne Segevall, utredare Socialstyrelsen, projektledare Utökade hembesök via barnhälsovården.
Märta Sundbeck, Socialstyrelsen, huvudprojektledare för uppdraget att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga